Nu har jag ÄNTLIGEN lämnat in mitt examensarbete!! :) Jag trodde ännu för en månad sedan att jag inte skulle hinna få det färdigt i tid! Men nu är det skickat till min granskare och det finns ingenting jag kan göra mera! :) Igår skrev jag dessutom min sista Arcada tent!Så nu är det bara att vänta på vitsordet för spanska kursen och sen är jag klar! Andra veckan i januari skall mitt examensarbete granskas och sedan skall jag presentera det på Arcadas thesis forum 17.01.11! Och 18.2 utexamineras jag från Arcada som medianom!
Snart kommer pappa efter mig och så åker jag till landet för att fira jul! Det är första jullovet på många år som jag får vara helt och hållet ledig!! Jag tänker NJUTA!!!! :)
God jul och gott nytt år 2011 till alla!
*Emmi*
tisdag 21 december 2010
söndag 12 december 2010
Del av en stor familj
Jag har en liten familj som består av pappa, mamma och jag. Jag har inga syskon och mina mor- och farföräldrar finns inte längre. Vi har aldrig varit fler än tre runt middagsbordet. Jag har aldrig varit ledsen för att jag inte haft några syskon eller att vi inte haft massor med människor run bordet.
Men allt ändrades när jag träffade N och hans familj :) Han har en stor familj; mamma, pappa, styvmamma, tre systrar, en bror och en underbar farmor. Jag blev genast emottagen med öppna armar. Om 5 månader gifter jag mig med N och blir sedan en officiell del av den Ekholmska familjen. Det ser jag otroligt mycket fram emot!! Men faktum är att jag inte behöver vara gift med N för att känna mig som en äkta familjemedlem. Igår var vi på den traditionella lillajuls middagen; vi började med glögg hos farmor och flyttade oss sen till N's bror för att äta middagen och öppna julklappar. Det var en jätte trevlig kväll med mycket skratt och skämt. Jag satte i ändan av bordet som rymde 10 personer. Under middagens lopp satte jag och tänkte hur lyckligt skattad jag är att få vara en del av den stora Ekholmska familjen. Nu först inser jag hur mycket jag saknat att få vara del av en stor familj. Jag drömmer själv om att få ha en stor familj i framtiden. :)
Till helt andra saker... Jag har alltid tyckt om julen och under de senaste åren har jag kommit att älska julen!! Julen hemma hos min familj har inte alltid varit en lycklig eller fröjdsam tid men efter att jag börjat fira julen med bara pappa har julen blivit något jag ser fram emot hela året! Jag har skapat egna jultraditioner och jag älskar att pynta och organisera inför julafton! Jag känner mig som ett barn igen-jag rusar varje morgon och öppnar en lucka i min julkalender och räknar dagarna till julafton! :) Nå nu är det bara lite på en och en halv vecka till julen! yay!! Jag måste beställa julskinkan snart!
*Emmi*
Men allt ändrades när jag träffade N och hans familj :) Han har en stor familj; mamma, pappa, styvmamma, tre systrar, en bror och en underbar farmor. Jag blev genast emottagen med öppna armar. Om 5 månader gifter jag mig med N och blir sedan en officiell del av den Ekholmska familjen. Det ser jag otroligt mycket fram emot!! Men faktum är att jag inte behöver vara gift med N för att känna mig som en äkta familjemedlem. Igår var vi på den traditionella lillajuls middagen; vi började med glögg hos farmor och flyttade oss sen till N's bror för att äta middagen och öppna julklappar. Det var en jätte trevlig kväll med mycket skratt och skämt. Jag satte i ändan av bordet som rymde 10 personer. Under middagens lopp satte jag och tänkte hur lyckligt skattad jag är att få vara en del av den stora Ekholmska familjen. Nu först inser jag hur mycket jag saknat att få vara del av en stor familj. Jag drömmer själv om att få ha en stor familj i framtiden. :)
Till helt andra saker... Jag har alltid tyckt om julen och under de senaste åren har jag kommit att älska julen!! Julen hemma hos min familj har inte alltid varit en lycklig eller fröjdsam tid men efter att jag börjat fira julen med bara pappa har julen blivit något jag ser fram emot hela året! Jag har skapat egna jultraditioner och jag älskar att pynta och organisera inför julafton! Jag känner mig som ett barn igen-jag rusar varje morgon och öppnar en lucka i min julkalender och räknar dagarna till julafton! :) Nå nu är det bara lite på en och en halv vecka till julen! yay!! Jag måste beställa julskinkan snart!
*Emmi*
onsdag 8 december 2010
Två veckor!!
Idag är det på dagen två veckor tills mitt examensarbete skall vara inlämnat!! Men min stress-panik har lugnat sig. Jag har insett att jag nog kommer att hinna bli klar i tid! :) Jag måste bara hitta ron att sitta ner och jobba och det bli antagligen först på fredagen (jag har ledig dag). Jag har insett att jag inte kan fortsätta och stressa som jag gjort den senaste tiden-jag och alla i min omgivning mår dåligt av det! Så nu var det slut! I will wear a smile on my face if it so kills me! ;)
Andra nyheter: Nu inkommande söndag kommer jag att ha varit rökfri i TVÅ MÅNADER!! :) Jag är stolt över mig själv och saknar inte tobaken alls! :)
Snart skall jag iväg på min sista spanska timme för kursen-sen är det bara muntliga och skriftliga tenten kvar! (Jag kanske låter galen men jag ser fram emot att läsa till skriftliga tenten!!!) :) Det har varit jätte roligt att läsa spanska och jag kommer kanske att fortsätta på Arbis! Si si!
Och som avslutning så är jag på strålande humör för att solen för första gången på länge skiner och världen ser ut som ett postkort av ett winter wonderland! :)
*Emmi*
Andra nyheter: Nu inkommande söndag kommer jag att ha varit rökfri i TVÅ MÅNADER!! :) Jag är stolt över mig själv och saknar inte tobaken alls! :)
Snart skall jag iväg på min sista spanska timme för kursen-sen är det bara muntliga och skriftliga tenten kvar! (Jag kanske låter galen men jag ser fram emot att läsa till skriftliga tenten!!!) :) Det har varit jätte roligt att läsa spanska och jag kommer kanske att fortsätta på Arbis! Si si!
Och som avslutning så är jag på strålande humör för att solen för första gången på länge skiner och världen ser ut som ett postkort av ett winter wonderland! :)
*Emmi*
fredag 3 december 2010
Emigration till landet
Oj vad skönt att det ÄNTLIGEN är fredag!!!
Jag har nästan packat färdigt och skall snart packa mig själv, min käraste, min kusin och allt bagage i bilen och styra kosan mot landet! :) Jag ser jätte mycket fram emot ett långt veckoslut! Jag kommer visserligen att måsta jobba på examensarbetet lite men jag ser till att jag hinner ha lite välförtjänad fritid också!
Jesus så det snöar och har snöat under natten- som tur har jag en super kick-ass 4x4 bil som utan problem kommer att ta oss fram helskinnade! :)
Glad självständighetshelg till alla! <3
*Emmi*
Jag har nästan packat färdigt och skall snart packa mig själv, min käraste, min kusin och allt bagage i bilen och styra kosan mot landet! :) Jag ser jätte mycket fram emot ett långt veckoslut! Jag kommer visserligen att måsta jobba på examensarbetet lite men jag ser till att jag hinner ha lite välförtjänad fritid också!
Jesus så det snöar och har snöat under natten- som tur har jag en super kick-ass 4x4 bil som utan problem kommer att ta oss fram helskinnade! :)
Glad självständighetshelg till alla! <3
*Emmi*
söndag 28 november 2010
The one place that calms me
Jag sitter framför laptopen på landet och försöker jobba på examensarbetet... Jag printade just ut all text jag hittills producerat och sidantalet är uppe vid 23 (+1 sida för källor).
Jag är egentligen för stressad för att hinna vara på landet men har bara kommit ut för en natt. Jag känner mig som en bilfri tonåring igen-pappa kom efter mig från stan och för hem mig igen imorgon. Jag skulle annars kört min älskade sardinburk till landet men dens körlyktor har bestämt sig för att inte fungera!! (Bilen skall som tur på service nästa vecka).
Jaktgubbarna på Tjusterby slaktar tre älgar idag och pappa behöver hjälp med att packa köttet-därför är jag alltså på landet. Jag kände mig obligerad att hjälpa med tanke på att en stor del av årets kött kommer att gå åt på bröllopsfesten i maj! (Det är säkert ingen överraskning att vi kommer ha älgrostbiff på menyn för vår bröllopsfest!) :) Så pappa har skjutit älgar till höger och vänster och är i allvarliga förhandlingar med Tjusterbys jaktförening om att få mera stekar ;) Jag gick en sväng via slakteriet (jag möttes av en syn som bara kan beskrivas som en moose massacre) och meddelade att jag bara kommit för att se hur mina bröllopsstekar artar sig... Jag såg inget som jag skulle ha känt igen som stekar men Stena stod och sågade revbensspjäll men en cirkelsåg och ett älgkadaver hängde upp och ner från taket. (Som tur är jag inte känslig för djurlik-jag har varit med sen jag lärt mig att gå. I Afrika ville jag alltid vara med när de skjutna djuren tömdes på inälvor!!)
Anywho! Jag sitter nu då ensam på Grels medan pappa slaktar älg... Jag tog med mig min laptop för att kunna jobba på examensarbetet under tiden... och som sagt så har jag kommit så långt att jag printat ut all text! :) Jag tror nämligen att jag börjar ha ganska långt all "riktig" text skriven... Jag skall nu läsa igenom allt tillsammans med min trofasta röda penna-alltid finns det något att tillägga eller ta bort!
Jag sitter vid ändan av vårt stora matbord så att jag ser ut genom fönstret ner mot viken. Oj vad det är vackert. Det är bara på landet som jag kan uppskatta vinterns skönhet! Himlen är rosa och solen har börjat gå ner, viken är frusen och täckt med ett jämt snötäcke, alla trädgrenar är tunga av snö.... Inte en enda vindpust... För första gången på flera veckor känner jag mig lung inombords! Knuten i magen känner jag inte av och kaoset av tankar har tystnat...Min puls är normal och jag känner mig lycklig. Det är samma sak varje gång jag kommer till landet, vare sig jag är här en dag eller två veckor, jag älskar att vara här och jag vill aldrig åka härifrån. Grels är den enda platsen på jorden som kan lugna ner mig när jag är som mest stressad. Det var en bra idé att komma ut för köttpackandet! Jag kanske inte får så mycket gjort på mitt arbete men desto viktigare är det att jag får känna mig stressfri om ens för en liten stund.
Stessen slog nämligen hårt på fredagen. Jag har levt i min stress och pratat om den en längre tid men har inte "på riktigt" känt av den förrän jag på fredagen, muntert, berättade allt för min shrink. Hon kunde inte förstå hur jag kunnat hålla mig så glad och positiv och sade t.o.m. att hon tyckte synd om mig... Jag traskade glatt hem och kände mig glad som en mört. Tills jag skulle göra mig i ordning för en jätte nära väns födelsedagsfest... Plötsligt medan jag fixade håret föll hela världens tyngder ner på mig! Min gräns kom emot. Det sade stopp. Jag orkade inte mera. Jag lade mig raklång på sängen och meddelade min älskade N att jag inte tänker gå på festen. Jag slängde täcket över mig och grät och grät och grät. Jag är trött på att vara trött, ledsen och stressad. Jag blev hemma den kvällen och tittade på tv (egentligen satt jag bara och stirrade men det låter mindre galet om jag säger att jag tittade på tv). På lördagen kände jag mig lite bättre, utan tvekan pågrund av fredag kvällens "komatos". Jag körde N till Drumsö, kom hem och skrev fyra timmar i sträck på mitt examensarbete! :) Sedan hyrde jag tre filmer (eurodagar på Filmtown) och gick och lade mig. Och nu är jag på landet! Härliga landet! Jag åker visserligen tillbaka till stan imorgon men kommer ut igen följande helg (och då är det långt veckoslut!). Stressen har inte lättat men jag har insett att jag måste försöka lugna ner mig. Och jag måste ta pauser annars är jag rädd att jag kommer att springa in i en (figurativ) betongvägg....
Då jag är som mest stressad (och då menar jag hysterisk-hela-jag -är-i-en-knut-stressboll-mode stressad) så är utsikten över vår vik (sommar/höst/vinter/vår) det enda som kan riktigt lungna min själ. Jag tänker sitta här en stund till och bara titta ut genom fönstret...
*Emmi*
Jag är egentligen för stressad för att hinna vara på landet men har bara kommit ut för en natt. Jag känner mig som en bilfri tonåring igen-pappa kom efter mig från stan och för hem mig igen imorgon. Jag skulle annars kört min älskade sardinburk till landet men dens körlyktor har bestämt sig för att inte fungera!! (Bilen skall som tur på service nästa vecka).
Jaktgubbarna på Tjusterby slaktar tre älgar idag och pappa behöver hjälp med att packa köttet-därför är jag alltså på landet. Jag kände mig obligerad att hjälpa med tanke på att en stor del av årets kött kommer att gå åt på bröllopsfesten i maj! (Det är säkert ingen överraskning att vi kommer ha älgrostbiff på menyn för vår bröllopsfest!) :) Så pappa har skjutit älgar till höger och vänster och är i allvarliga förhandlingar med Tjusterbys jaktförening om att få mera stekar ;) Jag gick en sväng via slakteriet (jag möttes av en syn som bara kan beskrivas som en moose massacre) och meddelade att jag bara kommit för att se hur mina bröllopsstekar artar sig... Jag såg inget som jag skulle ha känt igen som stekar men Stena stod och sågade revbensspjäll men en cirkelsåg och ett älgkadaver hängde upp och ner från taket. (Som tur är jag inte känslig för djurlik-jag har varit med sen jag lärt mig att gå. I Afrika ville jag alltid vara med när de skjutna djuren tömdes på inälvor!!)
Anywho! Jag sitter nu då ensam på Grels medan pappa slaktar älg... Jag tog med mig min laptop för att kunna jobba på examensarbetet under tiden... och som sagt så har jag kommit så långt att jag printat ut all text! :) Jag tror nämligen att jag börjar ha ganska långt all "riktig" text skriven... Jag skall nu läsa igenom allt tillsammans med min trofasta röda penna-alltid finns det något att tillägga eller ta bort!
Jag sitter vid ändan av vårt stora matbord så att jag ser ut genom fönstret ner mot viken. Oj vad det är vackert. Det är bara på landet som jag kan uppskatta vinterns skönhet! Himlen är rosa och solen har börjat gå ner, viken är frusen och täckt med ett jämt snötäcke, alla trädgrenar är tunga av snö.... Inte en enda vindpust... För första gången på flera veckor känner jag mig lung inombords! Knuten i magen känner jag inte av och kaoset av tankar har tystnat...Min puls är normal och jag känner mig lycklig. Det är samma sak varje gång jag kommer till landet, vare sig jag är här en dag eller två veckor, jag älskar att vara här och jag vill aldrig åka härifrån. Grels är den enda platsen på jorden som kan lugna ner mig när jag är som mest stressad. Det var en bra idé att komma ut för köttpackandet! Jag kanske inte får så mycket gjort på mitt arbete men desto viktigare är det att jag får känna mig stressfri om ens för en liten stund.
Stessen slog nämligen hårt på fredagen. Jag har levt i min stress och pratat om den en längre tid men har inte "på riktigt" känt av den förrän jag på fredagen, muntert, berättade allt för min shrink. Hon kunde inte förstå hur jag kunnat hålla mig så glad och positiv och sade t.o.m. att hon tyckte synd om mig... Jag traskade glatt hem och kände mig glad som en mört. Tills jag skulle göra mig i ordning för en jätte nära väns födelsedagsfest... Plötsligt medan jag fixade håret föll hela världens tyngder ner på mig! Min gräns kom emot. Det sade stopp. Jag orkade inte mera. Jag lade mig raklång på sängen och meddelade min älskade N att jag inte tänker gå på festen. Jag slängde täcket över mig och grät och grät och grät. Jag är trött på att vara trött, ledsen och stressad. Jag blev hemma den kvällen och tittade på tv (egentligen satt jag bara och stirrade men det låter mindre galet om jag säger att jag tittade på tv). På lördagen kände jag mig lite bättre, utan tvekan pågrund av fredag kvällens "komatos". Jag körde N till Drumsö, kom hem och skrev fyra timmar i sträck på mitt examensarbete! :) Sedan hyrde jag tre filmer (eurodagar på Filmtown) och gick och lade mig. Och nu är jag på landet! Härliga landet! Jag åker visserligen tillbaka till stan imorgon men kommer ut igen följande helg (och då är det långt veckoslut!). Stressen har inte lättat men jag har insett att jag måste försöka lugna ner mig. Och jag måste ta pauser annars är jag rädd att jag kommer att springa in i en (figurativ) betongvägg....
Då jag är som mest stressad (och då menar jag hysterisk-hela-jag -är-i-en-knut-stressboll-mode stressad) så är utsikten över vår vik (sommar/höst/vinter/vår) det enda som kan riktigt lungna min själ. Jag tänker sitta här en stund till och bara titta ut genom fönstret...
*Emmi*
måndag 22 november 2010
Stressknutar, bröllopstårtor och Disney
AND THE OSCAR FOR BLOGGER OF THE YEAR DOESN'T GO TO.........................................
Det är så många gånger som jag loggat in mig och varit fem före att skriva ett inlägg men jag har varje gång ändrat mig och tyckt att jag inte har ngt bra/roligt/inspirerande att komma med... men nu skiter jag i det! Jag är i stressboll-mode. Jag är så stressad att jag går omkring med en knut i magen, jag har koncentrationsförmågan av en dammtuss och det känns som om jag bara rullat hela natten... Det känns som om hjärnan gått på övervarv hela natten... Utmattande!
En fiffig människa gav mig en gång ett råd: Skriv ner allt som stressar dig.
Den fiffiga människa förklarade att jag på detta vis kan se mina "stressmoment" och att detta borde lugna mitt sinne en aning... Detta råd fick jag när jag klagade att jag inte kan somna när jag är stressad. Rådet var mera specifikt att jag skall stiga upp från sängen och skriva ner alla stressiga tankar som snurrar i huvudet. Jag "tömmer hjärnan" för natten... Nå nu är klockan halv tio på morgonen så jag omformulerar rådet lite! Jag borde nämligen skriva på mitt examensarbete men jag kan inte koncentrera mig för mer än tiden det tar att läsa en halv mening!
Jag skulle väl lika bra kunna skriva ner mina stressmoment på baksidan av ett Siwa kvitto men sen igen så har jag ju en blogg för att ha någonstans att kunna skriva ner mina tankar - Om någon sen läser mina tankar eller inte är helt irrelevant... :)
Allt som stressar mig just nu:
- mitt examensarbete
- bröllopet, mer specifikt gästlistan för bröllopet
- min vikt (med tanke på bröllopet)
- min mage.... (till allas enorma förvåning !!)
- sade jag ren examensarbete? och nämnde jag gästlistan för bröllopet?!
Jag har en mycket nära och vis vän som, då jag är som mest "stressboll-aktig", brukar begära mig att lista upp mina stressmoment. Sedan börjar vi "bena fram" vilket av alla stressmoment det är som stressar mig mest... Ibland kan detta vara leda till en lång och invecklad "analysera sönder allt" process men allt som oftast (med hjälp av denna visa vän) brukar vi komma fram till roten av min stress och därmed brukar den börja lösa upp sig (åtminstonen brukar stressknuten i magen lösa upp sig ett par millimeter). Tyvärr är min nära och visa vän inte anträffbar för tillfället så jag får försöka mig på en "bena fram" session på egenhand! (Hon kan sen läsa protokollet här) :) Wish me luck!
OKAY-Let's start digging!
EXAMENSARBETE
Snabb förhandsinfo:
Jag har sedan våren "jobbat" på mitt examensarbete. På våren gjorde jag fokusgruppintervjuer med tre grupper lågstadiebarn. Barnen såg filmen Wall-E och svarade sedan på mina fiffiga frågor. Från och med början av hösten har jag "skrivit" på arbetet. Jag har nog fått en hel del skrivet och jag ser mål linjen men ändå släpar jag hälarna efter mig... Det är under sex veckor tills jag skall lämna in mitt examensarbete! This is totally doable- det är sist och slutligen ganska lite jag har kvar att skriva- men jag jag har råkat ut för WRITERSBLOCK!! Jag trodde att detta tillstånd bara var en myt men nu vet jag att man på allvar kan råka ut för det... Jag har helt och hållet fastnat med mitt arbete... I have nothing left to say... Jag har aldrig varit bra på att tvinga fram text. Under skoltiden så älskade jag att skriva uppsatser men när jag skrivit vad jag tyckte hörde till historian så sade det STOPP... Jag hatade när läraren ville att jag skulle skriva om, lägga till eller utveckla min uppsats! It's done-alright? Nå nu kanske jag börjar förstå varför mina högstadie/gymnasie moddalärare tvingade mig att "redigera"! Jag tror bara inte att det är någonting jag någonsin lärt mig. So here we are... Jag kan tänka mig att om mitt examenarbete (det jag skrivit hittills) skulle få sitta på hyllan en tid så skulle jag säkert komma på mera/nytt/bättre att skriva men tyvärr finns det inte tid för det!
GÄSTLISTAN FÖR BRÖLLOPET
Huh huh... Jag sympatiserar med alla som någonsin planerat ett bröllop! Visst är det roligt (teorin) att få planera "livets vikitgaste dag" men i praktiken är det sist och slutligen en ganska stressig affär...
Hittills fixat:
-festplatsen (jag har bekräftat bekräftelsen på bekräftelsen)
- kyrkan (präst ännu oklar: den jag hade reserverat dubbelbokad och jag blev lämnad i skiten och jag vågade inte skälla ut en präst!)
-bänd (det var heller inte problemfritt... Bändet jag ursprungligen reserverat dubbelbokade oxå sig och jag blev igen pissad i linsen!Men nu har jag bokat och dubbel bekräftat ett annat bänd!)
-fotograf
-catering (bokad och bekräftad!men maten skall ännu bestämmas)
-bröllopsklänning (sömmerska anlitad, klänningen planerad, tyget valt, börjar sys i mars)
Kvar att fixa:
-gästlistan skall slås fast
-inbjudningskort
-menyer, programblad, placeringskort
-blommor
-dekorationer
Gästlistan är stundens största tagg i min sida... Det är ingen rolig uppgift att måsta stryka över namn på gästlistan... Men jag har fått en limit på antalet personer som får bjudas (80) och jag har en lista på nästan 100 namn... Tyvärr har jag och Niklas varit tvungna att stryka över människor vi gärna velat ha med på bröllopet... Det enda vi hoppas är att de som blir utan inbjudan förstår att det inte är något personligt. Vi har bara inte råd att bjuda alla vi skulle vilja! Tro mig- jag satt och grät för varje människa jag måste lämna bort. Vi måste ännu få bort ca. 10 från listan och det blir inte lätt...
MIN VIKT
Ni som känt mig längst vet att jag alltid kämpat med min vikt och över de senaste 9 åren har min vikt gått upp och ner som en berg och dal bana... Det senaste ett och ett halvt året har jag (äntligen!) kunnat konstatera att jag egentligen är ganska nöjd med mig själv... Visst-jag skulle kunna gå ner 10kg ännu men det är ingen större stress med den saken... Så här tänkte jag alltså fram tills jag kom på att jag skall stiga upp och paradera framför alla jag känner i en VIT klänning... *horror bilder av en michelingubbe rullandes ner för altargången* Jag skulle då vilja tappa några symboliska bröllopskilon- inte egentligen för någon annan orsak än att jag vill kunna blicka tillbaka på min bröllopsdag och veta att jag ens lite ansträngde mig inför min stora dag! (och jag vill se fabulous ut i min klänning) ;) Men inte det har inte gått vidare bra... Om jag känner att jag måste göra något så brukar jag vanligtvis göra precis tvärtom (jag har auktoritets problem och jag har är egentligen 5 år). Se resultatet= http://nomnomnom.se/
Jag äter allt jag ser och får händerna på!! Jag var duktig en vecka och satte mig själv på nutrilett 5 day torture kur men där tuppade den nyttiga livstilen av!
Ni som känner mig vet också att jag rökt i många (många, många) år men låt mig härmed stolt berätta ATT JAG SLUTAT RÖKA HELT OCH HÅLLET! :) (yay me!) Jag är jätte stolt över mig själv och jag har klarat det utan nikotinpurkka eller andra hjälpmedel förutom MAT!! Jag kom på för en tid sedan att jag ersatt tobak med mat (och då menar jag all mat...varm mat, kall mat, söt mat, salt mat...) Jag har förvandlats till cookie-monsters kusin "Any food, any time, anywhere"-monster!!!! Med den påföljden att jag gått upp ett par kilo. "So what?!?" har jag tänkt..Om det är priset jag betalar för att en gång för alla lyckats sluta röka så so be it! (Svårt att hålla fast vid den tanken när horrorbilder av bröllopsklänning iklädd cookie-monster tränger in i mitt huvud!) Så nu försöker jag sätta stopp för mitt galna ätande men det är svårt... Förut var jag beroende av tobak och nu är det mat... Jag måste ersätta maten med något annat... Som motion (hahahahahahahahahahahahahahahahahaaaaaaaaaaaaa) :) Kanske jag kan börja tugga på kottar...?
MIN MAGE
Vi visste att det var på kommande... Min mage. Min mage är samma luktande, lata, neurotiska, temperamentiska jävel att leva med som alltid. Som många av er vet så har jag fått diagnosen IBS- detta efter årtal av problematisk mage och en läkare som orkade lyssna på mig och som försökte hjälpa mig. Nedan en kort beskrivning av vad IBS är=
IBS: Irritable bowel syndrome is a disorder characterized most commonly by cramping, abdominal pain, bloating, constipation, and diarrhea. IBS causes a great deal of discomfort and distress, but it does not permanently harm the intestines and does not lead to a serious disease, such as cancer. Most people can control their symptoms with diet, stress management, and prescribed medications. For some people, however, IBS can be disabling. They may be unable to work, attend social events, or even travel short distances.
Jepp! Ladies and gentlemen där har ni mitt liv i ett nötskal! Och den hela härligheten blir ännu värre när jag är i stressboll-mode! Så inte nog med att vara så stressad att jag bara vill ligga i fosterställning och lipa men jag är tvungen att göra det på wcn!
Där hade vi mina stressmoment i ett nötskal och jag måste medge att det känns lite bättre nu (men det kan förståss bero på att jag just talat en timme i telefon men tidigare nämnda nära och visa vännen) :) Stressen försvinner heller inte av att göra ingenting! Nu börjar jag göra åt sånt jag har kontroll över- dvs. mitt examensarbete! Jag börjar med att läsa igenom allt jag skrivit hittills- månne jag inte hittar på nya fiffiga saker att skriva (jag har ju ändå alltid något att säga) ;)
Avslutning:
En väldigt lyckad "bena fram" roten i stressbollen session avklarad!
Till we meet again!
*Emmi*
Det är så många gånger som jag loggat in mig och varit fem före att skriva ett inlägg men jag har varje gång ändrat mig och tyckt att jag inte har ngt bra/roligt/inspirerande att komma med... men nu skiter jag i det! Jag är i stressboll-mode. Jag är så stressad att jag går omkring med en knut i magen, jag har koncentrationsförmågan av en dammtuss och det känns som om jag bara rullat hela natten... Det känns som om hjärnan gått på övervarv hela natten... Utmattande!
En fiffig människa gav mig en gång ett råd: Skriv ner allt som stressar dig.
Den fiffiga människa förklarade att jag på detta vis kan se mina "stressmoment" och att detta borde lugna mitt sinne en aning... Detta råd fick jag när jag klagade att jag inte kan somna när jag är stressad. Rådet var mera specifikt att jag skall stiga upp från sängen och skriva ner alla stressiga tankar som snurrar i huvudet. Jag "tömmer hjärnan" för natten... Nå nu är klockan halv tio på morgonen så jag omformulerar rådet lite! Jag borde nämligen skriva på mitt examensarbete men jag kan inte koncentrera mig för mer än tiden det tar att läsa en halv mening!
Jag skulle väl lika bra kunna skriva ner mina stressmoment på baksidan av ett Siwa kvitto men sen igen så har jag ju en blogg för att ha någonstans att kunna skriva ner mina tankar - Om någon sen läser mina tankar eller inte är helt irrelevant... :)
Allt som stressar mig just nu:
- mitt examensarbete
- bröllopet, mer specifikt gästlistan för bröllopet
- min vikt (med tanke på bröllopet)
- min mage.... (till allas enorma förvåning !!)
- sade jag ren examensarbete? och nämnde jag gästlistan för bröllopet?!
Jag har en mycket nära och vis vän som, då jag är som mest "stressboll-aktig", brukar begära mig att lista upp mina stressmoment. Sedan börjar vi "bena fram" vilket av alla stressmoment det är som stressar mig mest... Ibland kan detta vara leda till en lång och invecklad "analysera sönder allt" process men allt som oftast (med hjälp av denna visa vän) brukar vi komma fram till roten av min stress och därmed brukar den börja lösa upp sig (åtminstonen brukar stressknuten i magen lösa upp sig ett par millimeter). Tyvärr är min nära och visa vän inte anträffbar för tillfället så jag får försöka mig på en "bena fram" session på egenhand! (Hon kan sen läsa protokollet här) :) Wish me luck!
OKAY-Let's start digging!
EXAMENSARBETE
Snabb förhandsinfo:
Jag har sedan våren "jobbat" på mitt examensarbete. På våren gjorde jag fokusgruppintervjuer med tre grupper lågstadiebarn. Barnen såg filmen Wall-E och svarade sedan på mina fiffiga frågor. Från och med början av hösten har jag "skrivit" på arbetet. Jag har nog fått en hel del skrivet och jag ser mål linjen men ändå släpar jag hälarna efter mig... Det är under sex veckor tills jag skall lämna in mitt examensarbete! This is totally doable- det är sist och slutligen ganska lite jag har kvar att skriva- men jag jag har råkat ut för WRITERSBLOCK!! Jag trodde att detta tillstånd bara var en myt men nu vet jag att man på allvar kan råka ut för det... Jag har helt och hållet fastnat med mitt arbete... I have nothing left to say... Jag har aldrig varit bra på att tvinga fram text. Under skoltiden så älskade jag att skriva uppsatser men när jag skrivit vad jag tyckte hörde till historian så sade det STOPP... Jag hatade när läraren ville att jag skulle skriva om, lägga till eller utveckla min uppsats! It's done-alright? Nå nu kanske jag börjar förstå varför mina högstadie/gymnasie moddalärare tvingade mig att "redigera"! Jag tror bara inte att det är någonting jag någonsin lärt mig. So here we are... Jag kan tänka mig att om mitt examenarbete (det jag skrivit hittills) skulle få sitta på hyllan en tid så skulle jag säkert komma på mera/nytt/bättre att skriva men tyvärr finns det inte tid för det!
GÄSTLISTAN FÖR BRÖLLOPET
Huh huh... Jag sympatiserar med alla som någonsin planerat ett bröllop! Visst är det roligt (teorin) att få planera "livets vikitgaste dag" men i praktiken är det sist och slutligen en ganska stressig affär...
Hittills fixat:
-festplatsen (jag har bekräftat bekräftelsen på bekräftelsen)
- kyrkan (präst ännu oklar: den jag hade reserverat dubbelbokad och jag blev lämnad i skiten och jag vågade inte skälla ut en präst!)
-bänd (det var heller inte problemfritt... Bändet jag ursprungligen reserverat dubbelbokade oxå sig och jag blev igen pissad i linsen!Men nu har jag bokat och dubbel bekräftat ett annat bänd!)
-fotograf
-catering (bokad och bekräftad!men maten skall ännu bestämmas)
-bröllopsklänning (sömmerska anlitad, klänningen planerad, tyget valt, börjar sys i mars)
Kvar att fixa:
-gästlistan skall slås fast
-inbjudningskort
-menyer, programblad, placeringskort
-blommor
-dekorationer
Gästlistan är stundens största tagg i min sida... Det är ingen rolig uppgift att måsta stryka över namn på gästlistan... Men jag har fått en limit på antalet personer som får bjudas (80) och jag har en lista på nästan 100 namn... Tyvärr har jag och Niklas varit tvungna att stryka över människor vi gärna velat ha med på bröllopet... Det enda vi hoppas är att de som blir utan inbjudan förstår att det inte är något personligt. Vi har bara inte råd att bjuda alla vi skulle vilja! Tro mig- jag satt och grät för varje människa jag måste lämna bort. Vi måste ännu få bort ca. 10 från listan och det blir inte lätt...
MIN VIKT
Ni som känt mig längst vet att jag alltid kämpat med min vikt och över de senaste 9 åren har min vikt gått upp och ner som en berg och dal bana... Det senaste ett och ett halvt året har jag (äntligen!) kunnat konstatera att jag egentligen är ganska nöjd med mig själv... Visst-jag skulle kunna gå ner 10kg ännu men det är ingen större stress med den saken... Så här tänkte jag alltså fram tills jag kom på att jag skall stiga upp och paradera framför alla jag känner i en VIT klänning... *horror bilder av en michelingubbe rullandes ner för altargången* Jag skulle då vilja tappa några symboliska bröllopskilon- inte egentligen för någon annan orsak än att jag vill kunna blicka tillbaka på min bröllopsdag och veta att jag ens lite ansträngde mig inför min stora dag! (och jag vill se fabulous ut i min klänning) ;) Men inte det har inte gått vidare bra... Om jag känner att jag måste göra något så brukar jag vanligtvis göra precis tvärtom (jag har auktoritets problem och jag har är egentligen 5 år). Se resultatet= http://nomnomnom.se/
Jag äter allt jag ser och får händerna på!! Jag var duktig en vecka och satte mig själv på nutrilett 5 day torture kur men där tuppade den nyttiga livstilen av!
Ni som känner mig vet också att jag rökt i många (många, många) år men låt mig härmed stolt berätta ATT JAG SLUTAT RÖKA HELT OCH HÅLLET! :) (yay me!) Jag är jätte stolt över mig själv och jag har klarat det utan nikotinpurkka eller andra hjälpmedel förutom MAT!! Jag kom på för en tid sedan att jag ersatt tobak med mat (och då menar jag all mat...varm mat, kall mat, söt mat, salt mat...) Jag har förvandlats till cookie-monsters kusin "Any food, any time, anywhere"-monster!!!! Med den påföljden att jag gått upp ett par kilo. "So what?!?" har jag tänkt..Om det är priset jag betalar för att en gång för alla lyckats sluta röka så so be it! (Svårt att hålla fast vid den tanken när horrorbilder av bröllopsklänning iklädd cookie-monster tränger in i mitt huvud!) Så nu försöker jag sätta stopp för mitt galna ätande men det är svårt... Förut var jag beroende av tobak och nu är det mat... Jag måste ersätta maten med något annat... Som motion (hahahahahahahahahahahahahahahahahaaaaaaaaaaaaa) :) Kanske jag kan börja tugga på kottar...?
MIN MAGE
Vi visste att det var på kommande... Min mage. Min mage är samma luktande, lata, neurotiska, temperamentiska jävel att leva med som alltid. Som många av er vet så har jag fått diagnosen IBS- detta efter årtal av problematisk mage och en läkare som orkade lyssna på mig och som försökte hjälpa mig. Nedan en kort beskrivning av vad IBS är=
IBS: Irritable bowel syndrome is a disorder characterized most commonly by cramping, abdominal pain, bloating, constipation, and diarrhea. IBS causes a great deal of discomfort and distress, but it does not permanently harm the intestines and does not lead to a serious disease, such as cancer. Most people can control their symptoms with diet, stress management, and prescribed medications. For some people, however, IBS can be disabling. They may be unable to work, attend social events, or even travel short distances.
Jepp! Ladies and gentlemen där har ni mitt liv i ett nötskal! Och den hela härligheten blir ännu värre när jag är i stressboll-mode! Så inte nog med att vara så stressad att jag bara vill ligga i fosterställning och lipa men jag är tvungen att göra det på wcn!
Där hade vi mina stressmoment i ett nötskal och jag måste medge att det känns lite bättre nu (men det kan förståss bero på att jag just talat en timme i telefon men tidigare nämnda nära och visa vännen) :) Stressen försvinner heller inte av att göra ingenting! Nu börjar jag göra åt sånt jag har kontroll över- dvs. mitt examensarbete! Jag börjar med att läsa igenom allt jag skrivit hittills- månne jag inte hittar på nya fiffiga saker att skriva (jag har ju ändå alltid något att säga) ;)
Avslutning:
En väldigt lyckad "bena fram" roten i stressbollen session avklarad!
Till we meet again!
*Emmi*
måndag 8 juni 2009
Fylleprat och drömmar som går i uppfyllelse
Jag kan börja med att säga att jag aldrig kommer att vinna pris i kategorin "Den mest aktiva bloggaren". Nu har det igen gått 3 månader sedan mitt sista inlägg. Jag har alltid en massa att säga men har inte ro att sitta vid datorn och skriva ner mina tankar... Jag spela hellre Cradle of Rome eller surfar på facebook...och jag, som facebook surfnings expert kan säga att det inte egentligen händer så mycket där heller! Kanske jag borde skaffa mig ett liv så jag faktiskt skulle ha något vettigt att skriva på min blogg!? ;)
En stor nyhet har jag då ändå!Den 16 maj 2009 förlovade jag mig med Niklas (ÄNTLIGEN!!!!!!) Men om jag nu skulle ta och börja från början... På fredag den 15 maj 2009 var jag på medialinjens årliga Egil gala (en filmgala där skolans filmer tävlar om pris i olika kategorier) och min film "Sheriffen och samurajen" vann FYRA PRIS!!!!! :D Anywhoo så blev det en ganska sen natt för mig...Från filmstiftelsen bar det av till efterfesten på Òpera (men där hölls samtidigt Players Crib 1 year party! När jag var på dansgolvet kunde jag inbilla mig hur en skadat gazelle känner sig på savannen omringad av hungriga (kåta) lejon....) Min vistelse där blev så lång att jag inte hann dricka upp min cider...Därifrån tog vi oss vidare till Nylle!Nylle är platsen var man elt och hållet förlorar sin tidsuppfattning!Nylle har ingen pilkku så man får bara själv lov att känna efter hur man mår och när man borde börja åka hemåt!Hur som helst så trivdes jag som fisken i vatten till kl 03 då jag sedan delade taxi hem med Fanny. Halv fyra vinglade jag in genom ytterdörren med min Hesburger påse som innehöll två stycken tupla juusto burgare för att sedan hitta en måttligt berusad Niklas i sängen. Han stal en av mina burgare och satt i sängen och smakade belåtet. Efter en stund så frågade min lite vingliga Niklas om jag inte tycket att det skulle vara på tiden för oss att förlova oss (tekniskt sett var det redan 16.5.09-vår 7 års dag). Jag började lipa som en sill och sade jo. Niklas sade att vi väntar tills imorgon då det är vår riktiga dag. Needless to say så hade jag aningen svårt att somna den natten (trots x antal drinkar och shottar). Nästa morgon (hahaha!!!jag menar eftermiddag) vaknade vi båda med kaameee kapula...vi var som två trögdjur med solsting! Det sades inte ett ord om förlovning (jag vaknade och var rädd att Niklas ångrat sig så jag bestämde mig för att låta honom ta upp saken) Dagen gick och halv sex på kvällen steg jag äntligen upp och gick i duschen och så lagade vi middag tillsammans (ännu inget om förlovning-jag gick omkring som på äggskal)... Vi åt en jätte god förrätt som bestod av sparris, rökt lax ocg hollandaise sås och en jätte god varmrätt som bestod av älg inrefilé med nypotatis och rödvinssås. Mmmmm!!! Efter middagen kunde jag inte hålla mig mera och frågade Niklas om han menat vad han sagt natten innan. "Naturligtvis jag menade det!!!", svarade han! Sen satt vi oss på soffan i vardagsrummet och så frågade han mig om jag vile gifta mig med honom!!!!!!Och jag svarade.......................................................................................................................................................
..................................................................................................JA!!!!!!!!!!!!!
Vi bestämde oss för att gå och köpa förlovningsringar på måndagen och tills dess hållas tysta om förlovningen. Söndag och måndag blev långa dagar!Jag tog flera gånger upp min telefon för att börja ringa till folk men lyckades på något konstigt sätt hålla mig. Måndag kväll kom äntligen och vi gick och köpte våra ringar!På vägen hem gick vi via Alko och köpte en mini champagne flaska. När vi kom hem så korkade vi flaskan, växlade ringar och skålade vår förlovning! SEDAN börja jag ringa till alla (jag satt sammanlagt i telefon 3 timmar den kvällen) And the rest as they say is history ;)
Nog väntade jag länge på den här förlovningen men det var den värd!Nu kan jag vara säker på att Niklas är med helhjärtat!Och bröllopet planeras bli om två år i maj eller juni!!!!! :D
Så sedan förlovningen har det varit en massa kaffebjudningar och fester! (Jag har fått min kaka och också ätit den!)
Nu har jag midsommaren att se fram emot och sedan jobbet med barnen för resten av sommaren!
*What can I say? Life's good! *
En stor nyhet har jag då ändå!Den 16 maj 2009 förlovade jag mig med Niklas (ÄNTLIGEN!!!!!!) Men om jag nu skulle ta och börja från början... På fredag den 15 maj 2009 var jag på medialinjens årliga Egil gala (en filmgala där skolans filmer tävlar om pris i olika kategorier) och min film "Sheriffen och samurajen" vann FYRA PRIS!!!!! :D Anywhoo så blev det en ganska sen natt för mig...Från filmstiftelsen bar det av till efterfesten på Òpera (men där hölls samtidigt Players Crib 1 year party! När jag var på dansgolvet kunde jag inbilla mig hur en skadat gazelle känner sig på savannen omringad av hungriga (kåta) lejon....) Min vistelse där blev så lång att jag inte hann dricka upp min cider...Därifrån tog vi oss vidare till Nylle!Nylle är platsen var man elt och hållet förlorar sin tidsuppfattning!Nylle har ingen pilkku så man får bara själv lov att känna efter hur man mår och när man borde börja åka hemåt!Hur som helst så trivdes jag som fisken i vatten till kl 03 då jag sedan delade taxi hem med Fanny. Halv fyra vinglade jag in genom ytterdörren med min Hesburger påse som innehöll två stycken tupla juusto burgare för att sedan hitta en måttligt berusad Niklas i sängen. Han stal en av mina burgare och satt i sängen och smakade belåtet. Efter en stund så frågade min lite vingliga Niklas om jag inte tycket att det skulle vara på tiden för oss att förlova oss (tekniskt sett var det redan 16.5.09-vår 7 års dag). Jag började lipa som en sill och sade jo. Niklas sade att vi väntar tills imorgon då det är vår riktiga dag. Needless to say så hade jag aningen svårt att somna den natten (trots x antal drinkar och shottar). Nästa morgon (hahaha!!!jag menar eftermiddag) vaknade vi båda med kaameee kapula...vi var som två trögdjur med solsting! Det sades inte ett ord om förlovning (jag vaknade och var rädd att Niklas ångrat sig så jag bestämde mig för att låta honom ta upp saken) Dagen gick och halv sex på kvällen steg jag äntligen upp och gick i duschen och så lagade vi middag tillsammans (ännu inget om förlovning-jag gick omkring som på äggskal)... Vi åt en jätte god förrätt som bestod av sparris, rökt lax ocg hollandaise sås och en jätte god varmrätt som bestod av älg inrefilé med nypotatis och rödvinssås. Mmmmm!!! Efter middagen kunde jag inte hålla mig mera och frågade Niklas om han menat vad han sagt natten innan. "Naturligtvis jag menade det!!!", svarade han! Sen satt vi oss på soffan i vardagsrummet och så frågade han mig om jag vile gifta mig med honom!!!!!!Och jag svarade.......................................................................................................................................................
..................................................................................................JA!!!!!!!!!!!!!
Vi bestämde oss för att gå och köpa förlovningsringar på måndagen och tills dess hållas tysta om förlovningen. Söndag och måndag blev långa dagar!Jag tog flera gånger upp min telefon för att börja ringa till folk men lyckades på något konstigt sätt hålla mig. Måndag kväll kom äntligen och vi gick och köpte våra ringar!På vägen hem gick vi via Alko och köpte en mini champagne flaska. När vi kom hem så korkade vi flaskan, växlade ringar och skålade vår förlovning! SEDAN börja jag ringa till alla (jag satt sammanlagt i telefon 3 timmar den kvällen) And the rest as they say is history ;)
Nog väntade jag länge på den här förlovningen men det var den värd!Nu kan jag vara säker på att Niklas är med helhjärtat!Och bröllopet planeras bli om två år i maj eller juni!!!!! :D
Så sedan förlovningen har det varit en massa kaffebjudningar och fester! (Jag har fått min kaka och också ätit den!)
Nu har jag midsommaren att se fram emot och sedan jobbet med barnen för resten av sommaren!
*What can I say? Life's good! *
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)