Jag sitter framför laptopen på landet och försöker jobba på examensarbetet... Jag printade just ut all text jag hittills producerat och sidantalet är uppe vid 23 (+1 sida för källor).
Jag är egentligen för stressad för att hinna vara på landet men har bara kommit ut för en natt. Jag känner mig som en bilfri tonåring igen-pappa kom efter mig från stan och för hem mig igen imorgon. Jag skulle annars kört min älskade sardinburk till landet men dens körlyktor har bestämt sig för att inte fungera!! (Bilen skall som tur på service nästa vecka).
Jaktgubbarna på Tjusterby slaktar tre älgar idag och pappa behöver hjälp med att packa köttet-därför är jag alltså på landet. Jag kände mig obligerad att hjälpa med tanke på att en stor del av årets kött kommer att gå åt på bröllopsfesten i maj! (Det är säkert ingen överraskning att vi kommer ha älgrostbiff på menyn för vår bröllopsfest!) :) Så pappa har skjutit älgar till höger och vänster och är i allvarliga förhandlingar med Tjusterbys jaktförening om att få mera stekar ;) Jag gick en sväng via slakteriet (jag möttes av en syn som bara kan beskrivas som en moose massacre) och meddelade att jag bara kommit för att se hur mina bröllopsstekar artar sig... Jag såg inget som jag skulle ha känt igen som stekar men Stena stod och sågade revbensspjäll men en cirkelsåg och ett älgkadaver hängde upp och ner från taket. (Som tur är jag inte känslig för djurlik-jag har varit med sen jag lärt mig att gå. I Afrika ville jag alltid vara med när de skjutna djuren tömdes på inälvor!!)
Anywho! Jag sitter nu då ensam på Grels medan pappa slaktar älg... Jag tog med mig min laptop för att kunna jobba på examensarbetet under tiden... och som sagt så har jag kommit så långt att jag printat ut all text! :) Jag tror nämligen att jag börjar ha ganska långt all "riktig" text skriven... Jag skall nu läsa igenom allt tillsammans med min trofasta röda penna-alltid finns det något att tillägga eller ta bort!
Jag sitter vid ändan av vårt stora matbord så att jag ser ut genom fönstret ner mot viken. Oj vad det är vackert. Det är bara på landet som jag kan uppskatta vinterns skönhet! Himlen är rosa och solen har börjat gå ner, viken är frusen och täckt med ett jämt snötäcke, alla trädgrenar är tunga av snö.... Inte en enda vindpust... För första gången på flera veckor känner jag mig lung inombords! Knuten i magen känner jag inte av och kaoset av tankar har tystnat...Min puls är normal och jag känner mig lycklig. Det är samma sak varje gång jag kommer till landet, vare sig jag är här en dag eller två veckor, jag älskar att vara här och jag vill aldrig åka härifrån. Grels är den enda platsen på jorden som kan lugna ner mig när jag är som mest stressad. Det var en bra idé att komma ut för köttpackandet! Jag kanske inte får så mycket gjort på mitt arbete men desto viktigare är det att jag får känna mig stressfri om ens för en liten stund.
Stessen slog nämligen hårt på fredagen. Jag har levt i min stress och pratat om den en längre tid men har inte "på riktigt" känt av den förrän jag på fredagen, muntert, berättade allt för min shrink. Hon kunde inte förstå hur jag kunnat hålla mig så glad och positiv och sade t.o.m. att hon tyckte synd om mig... Jag traskade glatt hem och kände mig glad som en mört. Tills jag skulle göra mig i ordning för en jätte nära väns födelsedagsfest... Plötsligt medan jag fixade håret föll hela världens tyngder ner på mig! Min gräns kom emot. Det sade stopp. Jag orkade inte mera. Jag lade mig raklång på sängen och meddelade min älskade N att jag inte tänker gå på festen. Jag slängde täcket över mig och grät och grät och grät. Jag är trött på att vara trött, ledsen och stressad. Jag blev hemma den kvällen och tittade på tv (egentligen satt jag bara och stirrade men det låter mindre galet om jag säger att jag tittade på tv). På lördagen kände jag mig lite bättre, utan tvekan pågrund av fredag kvällens "komatos". Jag körde N till Drumsö, kom hem och skrev fyra timmar i sträck på mitt examensarbete! :) Sedan hyrde jag tre filmer (eurodagar på Filmtown) och gick och lade mig. Och nu är jag på landet! Härliga landet! Jag åker visserligen tillbaka till stan imorgon men kommer ut igen följande helg (och då är det långt veckoslut!). Stressen har inte lättat men jag har insett att jag måste försöka lugna ner mig. Och jag måste ta pauser annars är jag rädd att jag kommer att springa in i en (figurativ) betongvägg....
Då jag är som mest stressad (och då menar jag hysterisk-hela-jag -är-i-en-knut-stressboll-mode stressad) så är utsikten över vår vik (sommar/höst/vinter/vår) det enda som kan riktigt lungna min själ. Jag tänker sitta här en stund till och bara titta ut genom fönstret...
*Emmi*
söndag 28 november 2010
måndag 22 november 2010
Stressknutar, bröllopstårtor och Disney
AND THE OSCAR FOR BLOGGER OF THE YEAR DOESN'T GO TO.........................................
Det är så många gånger som jag loggat in mig och varit fem före att skriva ett inlägg men jag har varje gång ändrat mig och tyckt att jag inte har ngt bra/roligt/inspirerande att komma med... men nu skiter jag i det! Jag är i stressboll-mode. Jag är så stressad att jag går omkring med en knut i magen, jag har koncentrationsförmågan av en dammtuss och det känns som om jag bara rullat hela natten... Det känns som om hjärnan gått på övervarv hela natten... Utmattande!
En fiffig människa gav mig en gång ett råd: Skriv ner allt som stressar dig.
Den fiffiga människa förklarade att jag på detta vis kan se mina "stressmoment" och att detta borde lugna mitt sinne en aning... Detta råd fick jag när jag klagade att jag inte kan somna när jag är stressad. Rådet var mera specifikt att jag skall stiga upp från sängen och skriva ner alla stressiga tankar som snurrar i huvudet. Jag "tömmer hjärnan" för natten... Nå nu är klockan halv tio på morgonen så jag omformulerar rådet lite! Jag borde nämligen skriva på mitt examensarbete men jag kan inte koncentrera mig för mer än tiden det tar att läsa en halv mening!
Jag skulle väl lika bra kunna skriva ner mina stressmoment på baksidan av ett Siwa kvitto men sen igen så har jag ju en blogg för att ha någonstans att kunna skriva ner mina tankar - Om någon sen läser mina tankar eller inte är helt irrelevant... :)
Allt som stressar mig just nu:
- mitt examensarbete
- bröllopet, mer specifikt gästlistan för bröllopet
- min vikt (med tanke på bröllopet)
- min mage.... (till allas enorma förvåning !!)
- sade jag ren examensarbete? och nämnde jag gästlistan för bröllopet?!
Jag har en mycket nära och vis vän som, då jag är som mest "stressboll-aktig", brukar begära mig att lista upp mina stressmoment. Sedan börjar vi "bena fram" vilket av alla stressmoment det är som stressar mig mest... Ibland kan detta vara leda till en lång och invecklad "analysera sönder allt" process men allt som oftast (med hjälp av denna visa vän) brukar vi komma fram till roten av min stress och därmed brukar den börja lösa upp sig (åtminstonen brukar stressknuten i magen lösa upp sig ett par millimeter). Tyvärr är min nära och visa vän inte anträffbar för tillfället så jag får försöka mig på en "bena fram" session på egenhand! (Hon kan sen läsa protokollet här) :) Wish me luck!
OKAY-Let's start digging!
EXAMENSARBETE
Snabb förhandsinfo:
Jag har sedan våren "jobbat" på mitt examensarbete. På våren gjorde jag fokusgruppintervjuer med tre grupper lågstadiebarn. Barnen såg filmen Wall-E och svarade sedan på mina fiffiga frågor. Från och med början av hösten har jag "skrivit" på arbetet. Jag har nog fått en hel del skrivet och jag ser mål linjen men ändå släpar jag hälarna efter mig... Det är under sex veckor tills jag skall lämna in mitt examensarbete! This is totally doable- det är sist och slutligen ganska lite jag har kvar att skriva- men jag jag har råkat ut för WRITERSBLOCK!! Jag trodde att detta tillstånd bara var en myt men nu vet jag att man på allvar kan råka ut för det... Jag har helt och hållet fastnat med mitt arbete... I have nothing left to say... Jag har aldrig varit bra på att tvinga fram text. Under skoltiden så älskade jag att skriva uppsatser men när jag skrivit vad jag tyckte hörde till historian så sade det STOPP... Jag hatade när läraren ville att jag skulle skriva om, lägga till eller utveckla min uppsats! It's done-alright? Nå nu kanske jag börjar förstå varför mina högstadie/gymnasie moddalärare tvingade mig att "redigera"! Jag tror bara inte att det är någonting jag någonsin lärt mig. So here we are... Jag kan tänka mig att om mitt examenarbete (det jag skrivit hittills) skulle få sitta på hyllan en tid så skulle jag säkert komma på mera/nytt/bättre att skriva men tyvärr finns det inte tid för det!
GÄSTLISTAN FÖR BRÖLLOPET
Huh huh... Jag sympatiserar med alla som någonsin planerat ett bröllop! Visst är det roligt (teorin) att få planera "livets vikitgaste dag" men i praktiken är det sist och slutligen en ganska stressig affär...
Hittills fixat:
-festplatsen (jag har bekräftat bekräftelsen på bekräftelsen)
- kyrkan (präst ännu oklar: den jag hade reserverat dubbelbokad och jag blev lämnad i skiten och jag vågade inte skälla ut en präst!)
-bänd (det var heller inte problemfritt... Bändet jag ursprungligen reserverat dubbelbokade oxå sig och jag blev igen pissad i linsen!Men nu har jag bokat och dubbel bekräftat ett annat bänd!)
-fotograf
-catering (bokad och bekräftad!men maten skall ännu bestämmas)
-bröllopsklänning (sömmerska anlitad, klänningen planerad, tyget valt, börjar sys i mars)
Kvar att fixa:
-gästlistan skall slås fast
-inbjudningskort
-menyer, programblad, placeringskort
-blommor
-dekorationer
Gästlistan är stundens största tagg i min sida... Det är ingen rolig uppgift att måsta stryka över namn på gästlistan... Men jag har fått en limit på antalet personer som får bjudas (80) och jag har en lista på nästan 100 namn... Tyvärr har jag och Niklas varit tvungna att stryka över människor vi gärna velat ha med på bröllopet... Det enda vi hoppas är att de som blir utan inbjudan förstår att det inte är något personligt. Vi har bara inte råd att bjuda alla vi skulle vilja! Tro mig- jag satt och grät för varje människa jag måste lämna bort. Vi måste ännu få bort ca. 10 från listan och det blir inte lätt...
MIN VIKT
Ni som känt mig längst vet att jag alltid kämpat med min vikt och över de senaste 9 åren har min vikt gått upp och ner som en berg och dal bana... Det senaste ett och ett halvt året har jag (äntligen!) kunnat konstatera att jag egentligen är ganska nöjd med mig själv... Visst-jag skulle kunna gå ner 10kg ännu men det är ingen större stress med den saken... Så här tänkte jag alltså fram tills jag kom på att jag skall stiga upp och paradera framför alla jag känner i en VIT klänning... *horror bilder av en michelingubbe rullandes ner för altargången* Jag skulle då vilja tappa några symboliska bröllopskilon- inte egentligen för någon annan orsak än att jag vill kunna blicka tillbaka på min bröllopsdag och veta att jag ens lite ansträngde mig inför min stora dag! (och jag vill se fabulous ut i min klänning) ;) Men inte det har inte gått vidare bra... Om jag känner att jag måste göra något så brukar jag vanligtvis göra precis tvärtom (jag har auktoritets problem och jag har är egentligen 5 år). Se resultatet= http://nomnomnom.se/
Jag äter allt jag ser och får händerna på!! Jag var duktig en vecka och satte mig själv på nutrilett 5 day torture kur men där tuppade den nyttiga livstilen av!
Ni som känner mig vet också att jag rökt i många (många, många) år men låt mig härmed stolt berätta ATT JAG SLUTAT RÖKA HELT OCH HÅLLET! :) (yay me!) Jag är jätte stolt över mig själv och jag har klarat det utan nikotinpurkka eller andra hjälpmedel förutom MAT!! Jag kom på för en tid sedan att jag ersatt tobak med mat (och då menar jag all mat...varm mat, kall mat, söt mat, salt mat...) Jag har förvandlats till cookie-monsters kusin "Any food, any time, anywhere"-monster!!!! Med den påföljden att jag gått upp ett par kilo. "So what?!?" har jag tänkt..Om det är priset jag betalar för att en gång för alla lyckats sluta röka så so be it! (Svårt att hålla fast vid den tanken när horrorbilder av bröllopsklänning iklädd cookie-monster tränger in i mitt huvud!) Så nu försöker jag sätta stopp för mitt galna ätande men det är svårt... Förut var jag beroende av tobak och nu är det mat... Jag måste ersätta maten med något annat... Som motion (hahahahahahahahahahahahahahahahahaaaaaaaaaaaaa) :) Kanske jag kan börja tugga på kottar...?
MIN MAGE
Vi visste att det var på kommande... Min mage. Min mage är samma luktande, lata, neurotiska, temperamentiska jävel att leva med som alltid. Som många av er vet så har jag fått diagnosen IBS- detta efter årtal av problematisk mage och en läkare som orkade lyssna på mig och som försökte hjälpa mig. Nedan en kort beskrivning av vad IBS är=
IBS: Irritable bowel syndrome is a disorder characterized most commonly by cramping, abdominal pain, bloating, constipation, and diarrhea. IBS causes a great deal of discomfort and distress, but it does not permanently harm the intestines and does not lead to a serious disease, such as cancer. Most people can control their symptoms with diet, stress management, and prescribed medications. For some people, however, IBS can be disabling. They may be unable to work, attend social events, or even travel short distances.
Jepp! Ladies and gentlemen där har ni mitt liv i ett nötskal! Och den hela härligheten blir ännu värre när jag är i stressboll-mode! Så inte nog med att vara så stressad att jag bara vill ligga i fosterställning och lipa men jag är tvungen att göra det på wcn!
Där hade vi mina stressmoment i ett nötskal och jag måste medge att det känns lite bättre nu (men det kan förståss bero på att jag just talat en timme i telefon men tidigare nämnda nära och visa vännen) :) Stressen försvinner heller inte av att göra ingenting! Nu börjar jag göra åt sånt jag har kontroll över- dvs. mitt examensarbete! Jag börjar med att läsa igenom allt jag skrivit hittills- månne jag inte hittar på nya fiffiga saker att skriva (jag har ju ändå alltid något att säga) ;)
Avslutning:
En väldigt lyckad "bena fram" roten i stressbollen session avklarad!
Till we meet again!
*Emmi*
Det är så många gånger som jag loggat in mig och varit fem före att skriva ett inlägg men jag har varje gång ändrat mig och tyckt att jag inte har ngt bra/roligt/inspirerande att komma med... men nu skiter jag i det! Jag är i stressboll-mode. Jag är så stressad att jag går omkring med en knut i magen, jag har koncentrationsförmågan av en dammtuss och det känns som om jag bara rullat hela natten... Det känns som om hjärnan gått på övervarv hela natten... Utmattande!
En fiffig människa gav mig en gång ett råd: Skriv ner allt som stressar dig.
Den fiffiga människa förklarade att jag på detta vis kan se mina "stressmoment" och att detta borde lugna mitt sinne en aning... Detta råd fick jag när jag klagade att jag inte kan somna när jag är stressad. Rådet var mera specifikt att jag skall stiga upp från sängen och skriva ner alla stressiga tankar som snurrar i huvudet. Jag "tömmer hjärnan" för natten... Nå nu är klockan halv tio på morgonen så jag omformulerar rådet lite! Jag borde nämligen skriva på mitt examensarbete men jag kan inte koncentrera mig för mer än tiden det tar att läsa en halv mening!
Jag skulle väl lika bra kunna skriva ner mina stressmoment på baksidan av ett Siwa kvitto men sen igen så har jag ju en blogg för att ha någonstans att kunna skriva ner mina tankar - Om någon sen läser mina tankar eller inte är helt irrelevant... :)
Allt som stressar mig just nu:
- mitt examensarbete
- bröllopet, mer specifikt gästlistan för bröllopet
- min vikt (med tanke på bröllopet)
- min mage.... (till allas enorma förvåning !!)
- sade jag ren examensarbete? och nämnde jag gästlistan för bröllopet?!
Jag har en mycket nära och vis vän som, då jag är som mest "stressboll-aktig", brukar begära mig att lista upp mina stressmoment. Sedan börjar vi "bena fram" vilket av alla stressmoment det är som stressar mig mest... Ibland kan detta vara leda till en lång och invecklad "analysera sönder allt" process men allt som oftast (med hjälp av denna visa vän) brukar vi komma fram till roten av min stress och därmed brukar den börja lösa upp sig (åtminstonen brukar stressknuten i magen lösa upp sig ett par millimeter). Tyvärr är min nära och visa vän inte anträffbar för tillfället så jag får försöka mig på en "bena fram" session på egenhand! (Hon kan sen läsa protokollet här) :) Wish me luck!
OKAY-Let's start digging!
EXAMENSARBETE
Snabb förhandsinfo:
Jag har sedan våren "jobbat" på mitt examensarbete. På våren gjorde jag fokusgruppintervjuer med tre grupper lågstadiebarn. Barnen såg filmen Wall-E och svarade sedan på mina fiffiga frågor. Från och med början av hösten har jag "skrivit" på arbetet. Jag har nog fått en hel del skrivet och jag ser mål linjen men ändå släpar jag hälarna efter mig... Det är under sex veckor tills jag skall lämna in mitt examensarbete! This is totally doable- det är sist och slutligen ganska lite jag har kvar att skriva- men jag jag har råkat ut för WRITERSBLOCK!! Jag trodde att detta tillstånd bara var en myt men nu vet jag att man på allvar kan råka ut för det... Jag har helt och hållet fastnat med mitt arbete... I have nothing left to say... Jag har aldrig varit bra på att tvinga fram text. Under skoltiden så älskade jag att skriva uppsatser men när jag skrivit vad jag tyckte hörde till historian så sade det STOPP... Jag hatade när läraren ville att jag skulle skriva om, lägga till eller utveckla min uppsats! It's done-alright? Nå nu kanske jag börjar förstå varför mina högstadie/gymnasie moddalärare tvingade mig att "redigera"! Jag tror bara inte att det är någonting jag någonsin lärt mig. So here we are... Jag kan tänka mig att om mitt examenarbete (det jag skrivit hittills) skulle få sitta på hyllan en tid så skulle jag säkert komma på mera/nytt/bättre att skriva men tyvärr finns det inte tid för det!
GÄSTLISTAN FÖR BRÖLLOPET
Huh huh... Jag sympatiserar med alla som någonsin planerat ett bröllop! Visst är det roligt (teorin) att få planera "livets vikitgaste dag" men i praktiken är det sist och slutligen en ganska stressig affär...
Hittills fixat:
-festplatsen (jag har bekräftat bekräftelsen på bekräftelsen)
- kyrkan (präst ännu oklar: den jag hade reserverat dubbelbokad och jag blev lämnad i skiten och jag vågade inte skälla ut en präst!)
-bänd (det var heller inte problemfritt... Bändet jag ursprungligen reserverat dubbelbokade oxå sig och jag blev igen pissad i linsen!Men nu har jag bokat och dubbel bekräftat ett annat bänd!)
-fotograf
-catering (bokad och bekräftad!men maten skall ännu bestämmas)
-bröllopsklänning (sömmerska anlitad, klänningen planerad, tyget valt, börjar sys i mars)
Kvar att fixa:
-gästlistan skall slås fast
-inbjudningskort
-menyer, programblad, placeringskort
-blommor
-dekorationer
Gästlistan är stundens största tagg i min sida... Det är ingen rolig uppgift att måsta stryka över namn på gästlistan... Men jag har fått en limit på antalet personer som får bjudas (80) och jag har en lista på nästan 100 namn... Tyvärr har jag och Niklas varit tvungna att stryka över människor vi gärna velat ha med på bröllopet... Det enda vi hoppas är att de som blir utan inbjudan förstår att det inte är något personligt. Vi har bara inte råd att bjuda alla vi skulle vilja! Tro mig- jag satt och grät för varje människa jag måste lämna bort. Vi måste ännu få bort ca. 10 från listan och det blir inte lätt...
MIN VIKT
Ni som känt mig längst vet att jag alltid kämpat med min vikt och över de senaste 9 åren har min vikt gått upp och ner som en berg och dal bana... Det senaste ett och ett halvt året har jag (äntligen!) kunnat konstatera att jag egentligen är ganska nöjd med mig själv... Visst-jag skulle kunna gå ner 10kg ännu men det är ingen större stress med den saken... Så här tänkte jag alltså fram tills jag kom på att jag skall stiga upp och paradera framför alla jag känner i en VIT klänning... *horror bilder av en michelingubbe rullandes ner för altargången* Jag skulle då vilja tappa några symboliska bröllopskilon- inte egentligen för någon annan orsak än att jag vill kunna blicka tillbaka på min bröllopsdag och veta att jag ens lite ansträngde mig inför min stora dag! (och jag vill se fabulous ut i min klänning) ;) Men inte det har inte gått vidare bra... Om jag känner att jag måste göra något så brukar jag vanligtvis göra precis tvärtom (jag har auktoritets problem och jag har är egentligen 5 år). Se resultatet= http://nomnomnom.se/
Jag äter allt jag ser och får händerna på!! Jag var duktig en vecka och satte mig själv på nutrilett 5 day torture kur men där tuppade den nyttiga livstilen av!
Ni som känner mig vet också att jag rökt i många (många, många) år men låt mig härmed stolt berätta ATT JAG SLUTAT RÖKA HELT OCH HÅLLET! :) (yay me!) Jag är jätte stolt över mig själv och jag har klarat det utan nikotinpurkka eller andra hjälpmedel förutom MAT!! Jag kom på för en tid sedan att jag ersatt tobak med mat (och då menar jag all mat...varm mat, kall mat, söt mat, salt mat...) Jag har förvandlats till cookie-monsters kusin "Any food, any time, anywhere"-monster!!!! Med den påföljden att jag gått upp ett par kilo. "So what?!?" har jag tänkt..Om det är priset jag betalar för att en gång för alla lyckats sluta röka så so be it! (Svårt att hålla fast vid den tanken när horrorbilder av bröllopsklänning iklädd cookie-monster tränger in i mitt huvud!) Så nu försöker jag sätta stopp för mitt galna ätande men det är svårt... Förut var jag beroende av tobak och nu är det mat... Jag måste ersätta maten med något annat... Som motion (hahahahahahahahahahahahahahahahahaaaaaaaaaaaaa) :) Kanske jag kan börja tugga på kottar...?
MIN MAGE
Vi visste att det var på kommande... Min mage. Min mage är samma luktande, lata, neurotiska, temperamentiska jävel att leva med som alltid. Som många av er vet så har jag fått diagnosen IBS- detta efter årtal av problematisk mage och en läkare som orkade lyssna på mig och som försökte hjälpa mig. Nedan en kort beskrivning av vad IBS är=
IBS: Irritable bowel syndrome is a disorder characterized most commonly by cramping, abdominal pain, bloating, constipation, and diarrhea. IBS causes a great deal of discomfort and distress, but it does not permanently harm the intestines and does not lead to a serious disease, such as cancer. Most people can control their symptoms with diet, stress management, and prescribed medications. For some people, however, IBS can be disabling. They may be unable to work, attend social events, or even travel short distances.
Jepp! Ladies and gentlemen där har ni mitt liv i ett nötskal! Och den hela härligheten blir ännu värre när jag är i stressboll-mode! Så inte nog med att vara så stressad att jag bara vill ligga i fosterställning och lipa men jag är tvungen att göra det på wcn!
Där hade vi mina stressmoment i ett nötskal och jag måste medge att det känns lite bättre nu (men det kan förståss bero på att jag just talat en timme i telefon men tidigare nämnda nära och visa vännen) :) Stressen försvinner heller inte av att göra ingenting! Nu börjar jag göra åt sånt jag har kontroll över- dvs. mitt examensarbete! Jag börjar med att läsa igenom allt jag skrivit hittills- månne jag inte hittar på nya fiffiga saker att skriva (jag har ju ändå alltid något att säga) ;)
Avslutning:
En väldigt lyckad "bena fram" roten i stressbollen session avklarad!
Till we meet again!
*Emmi*
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)